Jaaa-aaa då!

Imorse somnade jag runt 6-tiden. Satt uppe och funderade hela natten.
Klockan tickar iväg snabbt när man har mycket att tänka på.
Tillslut blev jag så yr av alla tankar att jag inte kom ihåg vad jag har tänkt på.
Så jag antar att det inte var speciellt givande. :)
Blev sedan väckt av ringklockan vid 9-tiden.
Det var målaren som skulle måla ett lager på alla fönster.
Selda sprang efter och visade att hon inte uppskattade hans sällskap.
Ingen av de som kommer hit och målar verkar bli speciellt rädda för Seldas morrattacker.
Förstår inte varför! :þ

 

Pappa, jag och Selda tog en tur till pappas jobb för att tvätta lite.
Efter en stund kom även Thomas dit.
Grabbarna tvättade även sina bilar medan jag drack kaffe och busade med Selda.
Efter tvättningen så åkte vi hem och funderade på vad vi skulle äta.
Det fick bli mat från pizzerian här på torget.
Pizza åt Thomas och kött med pommes och bea till mig och far.
Selda fick smaka lite kött hon med, tills hon började lägga av några vidriga fisar.
Då blev det promenad med farbror Thomas.
Jag själv passade på att ta en lång dusch.
Struntade i att tejpa för ögat idag när jag duschade.
Det skulle jag inte ha gjort.
Det var inte alls skönt att få schampoo i ögat.
Man lär sig något nytt varje dag.

I övrigt så är det ingen större skillnad på förlamningen.
Det enda som har blivit mycket bättre är att jag har mindre smärta.
Det har börjat rycka runt ögat rätt mycket.
Det ska vara ett gott tecken har jag hört, så vi får hoppas på det!

Häromdagen så kom Thomas hem med två kassar till mig.
I dem låg en lapp från hans syster.
" Krya på dig, gumman! Puss och kram från Cissi! <3 "
Tokungen hade köpt ett par skor och en väska åt mig.
Så himla gulligt av henne! Blev jätteglad!
Vilken fin släkt man har nässlat sig in i. :)
Det värmer när folk visar att de bryr sig.
Måste börja fundera ut vad jag ska ge henne i 18års-present.
Det är ju snart! :-)

Har funderat mycket på hur jag ska fira när den här förbannade förlamningen släpper.
Vill göra något riktigt roligt för att fira att jag fått tillbaka mitt liv.
Det svåra är ju att ingen vet när det blir.
Läkarna pratar om 6 månader, 1 år och 2 år, i värsta fall släpper det aldrig.
Men bestämmer jag mig för ett sätt att fira det på så har jag iaf något att se fram emot.

En sak som jag ser fram emot är att jag ska bli moster nästa år! :-)
Min lillesyster och hennes pojkvän väntar barn.
Ska bli mysigt!
Måste försöka åka ner dit snart..
Sugen på en roadtrip, älskling? ;)

Nä, nu forsar det tårar i ögat.
Fan, man skulle kunna sätta fast vindrutetorkare under ögonlocket.
Det vore grejer det.

Avslutar med några bilder från förr!

(Klicka för större bilder!)

 
 
 

Härliga tider det där! :)

Sov så gott och ta hand om er!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0